Fias lilla tankevrå

Snart ett år sen vi separerade, jag har aldrig erkännt öppet hur jag känner, men för varje dag som går så ångrar jag mitt val det går inte en dag utan att jag tänker på det. Men det var någon som sa till mej att jag måste släppa o gå vidare men det är inte alltid så lätt, men jag vet ju själv att för mitt eget bästa så måste jag annars kommer jag aldrig gå vidare. Jag vet att så länge jag känner som jag gör så kommer jag att stampa på samma ställe hela tiden, men som sagt det är inte lätt, jag menar han kom närmare mitt hjärta än vad jag har velat erkänna för någon för jag har alltid skakat av mej känslor men denna gången har det inte gått, jag vet inte men ju mer jag försöker få bort honom ur mina känslor desto ondare gör det. Där har jag svaret på varför jag är känsloundvikande, när jag får sprit i kroppen kan jag erkänna för då vet jag att folk tror att det är fyllesnack, att det bara är att jag saknar en respektive, men innerst inne så vet jag att det inte är så, för då hade jag haft ett förhållande idag men jag är inte redo på länga vägar. Eller så kan det vara så enkelt att jag saknar honom just nu så mycket för jag vet att jag kunde vända mej till honom med allt, just nu hade jag behövt någon att berätta allt för, men jag kan inte skriva ner här för det är andras privata jag lämnar ut då, men det är tungt att bära o jag vet att han hade förstått han hade hjälpt mej, jag vet faktiskt inte vem jag kan vända mej till som kommer förstå man måste veta om mitt förflutna för att förstå hur och varför jag reagerar just som jag gör på denna situation. Men jag kan säga en sak ju mer jag hör om andras förhållande får mej att vilja vara ensam, jag försöker hitta en väg för att förhindra det som kommer hända men det finns inget jag kan göra det enda jag kan det är att stå brevid o se på hur något jag vill ska fortsätta kommer att braka. Just när jag kommit upp på fötterna så splittras allt runt omkring mej o det finns inget jag kan göra, jag vet att många kommer missuppfatta detta jag skriver men jag skulle så gärna vilja skriva vad som hänt för att folk ska förstå men jag kan inte det.

pöss, pöss........