Fias lilla tankevrå

Kaffe på morgonen eller kanske ska säga eftermiddagen men försöker ju sova så länge jag bara kan när jag ska jobba kväll. Slutade ju dricka kaffe höll upp i fem månader o det tyckte jag var bra för alla som känner mej vet hur mycket jag älskade kaffe men det blev att jag bara drack lite när jag kände för det, men sen bodde jag i Iggesund i några månader hos en väninna o då kom kaffe begäret på morgonen tillbaka men det är ju bara då jag dricker så lite duktig är jag som inte dricker hela tiden som jag alltid gjorde förr =) hade ju alltid en kaffekopp i näven, men kroppen mår bättre av att vara utan. Sömnen inatt har varit till o från men jag har många tankar o känslor i huvudet, en del av mej vill bara gå men en annan del är inte så stark, den delen är jag väldigt rädd för, för jag vet att jag kommer ge med mig igen, snart är jag där igen där jag inte vill vara, men jag försöker. Om man säger så här lyckan har inte alltid lett mot mej, men jag har inte tappat modet ännu o hoppet finns för jag vet att jag klarar mig bra här i livet. jag har så mycket i mitt liv att vara tacksam för, för vem kunde tro att jag skulle flytta långt upp i landet för att hitta mitt hem, det var många som inte trodde på mej när jag var ung men jag har lyckats o jag har hankat mig fram på ett eller något annat vis, men jag är den jag är idag alla kanske inte förstår sej på mej men jag har ett stort bagage, jag har varit med om väldigt mycket men det är det som format mej som har gjort mej till den jag är idag. idag när jag tittar tillbaka så skämms jag lite för det var inte bara mig jag gjorde illa men jag är en helt annan person idag. Idag är jag mer harmonisk mot livet jag vet nu att det finns ett ljus ur all tråkigt som händer, jag vet att man kan ta sig igenom allt bara man hittar sin väg igen, jag vet nu att hur man än vrider o vänder på livets frågor så har man alltid två val, det ena är att ge upp det andra är att välja livet, jag valde livet för jag vill leva alla mina dagar. Att välja att leva var det bästa jag gjort, för en människa kan leva men insidan kan vara död, men det är då det gäller att ta sej framåt att hitta ljuset i allt mörker runt omkring en, men tar man ett steg i taget så kommer det med tiden att man hittar rätt, för livet är värt att levas. det jag har kommit underfund med det är att när hjärtat är fritt till att älska allt som sker det är då man lättast tar sig framåt, men låser man sitt hjärta det är då man kämpar i motvind. Så man kommer långt med ett stort hjärta. När alla pusselbitar är på plats det är då man känner sig levande.