Ja vad säger man inte ofta jag blir arg, men idag har jag nog varit vansinnig, ledsen sårad. Får höra en massa falska saker om mig o jag är inte skyldig till något av anklaganden. Det som sårade mest är att en som jag trodde var min vän ansåg att jag skulle ha sårat henne på detta viset, sen säga massa saker bakom min rygg som gör att jag får en ful stämpel o sen säga att det är mitt fel när jag inte förtjänat att få en sådan stämpel. Om jag hade gjort något hade jag inte kunnat säga något men när jag vet att jag är oskyldig så gör det ont när jag inte får säga var jag står, hade jag gjort det hade jag erkänt, men jag trodde vi var vänner o jag skulle aldrig såra en vän på det viset, dem som känner mig vet att jag aldrig skulle göra det. Tycker bara det är synd att en vänskap ska sluta på grund av att man tror något, men mina vänner blir nog glada för detta har fått mig att fundera över min flytt, vet inte om den är rätt, som sagt jag vet vad jag har här, här finns det alltid någon som ställer upp. Sen kan det ju inte hjälpas att en viss person har vandrat in i mitt liv o rört runt så jag inte vet riktigt hur jag ska agera, eller vad jag ska göra. Nej jag säger som förut känslor borde ha en av o på knapp. Nej jag orkar faktiskt inte hur mycket som helst det finns en gräns för mig med, jag kan hjälpa o ställa upp har aldrig varit min svaga sida, men jag orkar inte kämpa emot en ström som hela tiden motarbetar mig, jag har gjort vad jag kunnat i denna saken mer kan jag inte göra. Tycker bara det är synd att jag får höra saker som inte är sanna.
Natti Natti nu blir det löppelådan...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar